Format: (Album) 2CD, Digital
Skivbolag: Infacted Recordings
Releasedatum: 30 maj 2014
Genre: Electro-industrial, EBM
Bandmedlemmar: Guido Henning, Jan Abraham, Jörg Slupecki, Marvin Gorecki, Wito Krüger
Land: Tyskland
Recensent: Jens Atterstrand

(English version below)

Nordamerikanskt sound från tysk kvintett

Tyska E-Craft har inte varit i blickfånget sedan “Unsocial Themes” som släpptes 2007 men nu är man tillbaka med ett nytt album – och på “Re-Arrested” så håller den här Stalinstadt-baserade kvartetten ett stadigt grepp om sina amerikanska och kanadensiska electro-industriella influenser.

Albumet andas såväl Combichrist (“Gone”, “Book of Anger”) som Front Line Assembly (“Soldiers Conflict”, “Humanity”, “Blast Zone”) och gitarrinslagen och och de akustiskt ljudande trumrytmerna i flera av spåren tar ljudbilden tacksamt bort från den slätstrukna, generiska och typisk tyska harsh-electron som man snuddar vid exempelvis på (den delvis tyskspråkiga) “Something to Eat” (och som man även har levererat på tidigare album).

De minimalistiska arrangemangen får på många ställen sällskap av tjocka snygga ljudmattor med varsamt utplacerade samplingar, vocoders och vackra stråkarrangemang som ger luft till de, på många ställen, starka melodierna som framträder bortom de pulserande och mycket dansanta rytmerna.

Utöver en stor portion energi så innehåller “Re-Arrested” massor av skön atmosfär som i sin helhet ger spännande lyssning. Den är högoktanig, energisk, snygg och välljudande. Måhända är 14 spår i mesta laget och jag erkänner att den inte direkt saknar upprepningar. De instrumentala mellanspelen, bortsett från det härligt skruvade introt, tillför inte speciellt mycket. Höjdpunkterna på bonusdiscen, som innehåller ytterligare 11 spår, är relativt få och kanske hade materialet förtjänat ytterligare en eller två ordentliga gallringar till på vägen?

E-Crafts genomförande är dock med beröm godkänt och albumet innehåller tillräckligt med höjdpunkter för att sticka ut hyfsat bra i den breda floran som genren levererar just nu.

Tracklist

01. Quia peccavimus (Intro) (03:10)
02. Gone V1.0 (04:13)
03. ReArrested V1.0 (05:33)
04. Unborn Retard (Instrumental) (04:45)
05. Something to Eat (04:20)
06. Soldiers Conflict (04:13)
07. Oppenheimer (Instrumental) (03:21)
08. Humanity (04:50)
09. Blast Zone (Target) (06:55)
10. Book of Anger V1.0 (06:34)
11. Fuckers & Pricks (04:03)
12. Down Under V1.0 (04:57)
13. From Above (Instrumental) (07:09)
14. Book of Anger (Reminder) (06:34)

Tracklist Bonus Disc

01. Gone V1.2 (04:28)
02. ReArrested V2.0 (minimal) (04:48)
03. Book of Anger V2.0 (IHNFIWIDH) (03:38)
04. ReArrested V4.0 (AntiDubMix) (04:48)
05. Fuckers & Prix V2.0 (ClubInstrumentalMix) (04:01)
06. Gone V2.0 (Taken) (04:49)
07. ReArrested V1.2 (RoughVersion) (06:16)
08. Down Under V2.0 (extended) (06:08)
09. ReArrested V3.0 (04:42)
10. Blast Zone (Target) – Reminder (00:46)
11. Revolts Blood V2.0 (FloorRMX2009) (05:08)

North-american sound from German quintet

German E-Craft haven’t been in the spotlight since “Unsocial Themes” that was released in 2007 but now they’re back with a new album – and on “Re-Arrested” this Stalinstadt-based quartet firmly hold on to their american and canadian electro-industrial influences.

The album ozes of Combichrist (“Gone”) aswell as Front Line Assembly (“Soldiers Conflict”, “Humanity”, “Blast Zone”) and the added guitars and acoustic rhythms on several of the tracks thankfully takes the sound away from the flat, generic and “typical” german harsh electro hinted on (the partly german) “Something to Eat” (and delivered on earlier albums).

The minimalistic arrangements are on several parts joined with thick and neat soundscapes with gently placed samples, vocoders and beautiful strings that breathes air into the, on many places, relatively strong melodies that appears beyond the pulsating and highly dancable rhythms.

Except for a large portion of energy “Re-Arrested” contains heaps of fine atmosphere, that all-in-all makes for exciting listening. It’s highoctane, energetic, neat and euphonious. Perhaps 14 tracks are abit too much and I admit that it doesn’t lack repeats. The instrumental parts, except for the lovely twisted intro, don’t add on much. The highlights on the bonusdisc, that holds another another 11 tracks, are few and perhaps the material would have deserved one or two thinnings more on the way?

E-Craft’s performance passes with great distinction though and the album contains enough highlights to stand out pretty well in the wide flora that this genre delivers at the moment.