Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Trisol
Releasedatum: 14 februari 2014
Genre: Darkwave, Synthpop
Bandmedlemmar: Ronny Moorings, Mojca, Mario Usai, Sean Göbel
Land: Tyskland
Recensent: Alexander Johansson
Ett hjärtas skri i världen
“Matters of Mind, Body and Soul” är en mörk och vacker mässa. Från den inledande instrumentala “Once in a Blue Moon” med dess melonkolisk lätt medeltida melodi i ett brummande hav av olycksbådande muller, till slutet med den likaledes instrumentala lätt folkloristiskt ljusa “Chinese Whisper”.
Mellan de konstmusikaliska 4AD-begåvade extremerna finns få egentliga svagheter, om man står ut med entoniga basharmonier, mollackord och Ronny Moorings klagande röst. Och det gör man ju! Själv har jag kommit på mig själv med att längta efter den. Trots att jag hör till dem som brukar lyssna på “Medusa” (1986) och “Clan of Xymox” (1985), två konstmusikaliska mästerverk av majestätiskt egensinne, lika mäktiga som Front 242:s “Geography” (1982) och Skinny Puppys “Remission” och “Bites” (1985), ett par gånger om året.
Det märks att Clan of Xymox har arbetat hårt med det sitt femtonde studioalbum som släpptes på alla hjärtans dag. Alla låtar är väl genomarbetade. Det förra, coveralbumet “Kindred Spirits” som släpptes 2012, var en sorglig skapelse helt befriad från den originalitet som klanledare Ronny Moorings brukar kunna frammana ur sitt svartalfshjärta. Men på “Matters of Mind, Body and Soul” överträffar de nästan sig själva och får till en mjukt glänsande tjära av pulserande depprock.
På “Love’s on Diet” sjunger Moorings djupt som Andrew Eldritch i Sisters of Mercy i de melankoliska verserna innan refrängen exploderar i en kaskad av mäktiga ljud, täta riff och skira synthslingor. Moorings pressar rösten till de där höga ljusa tonerna där man tror hans själ ska brista som gjorde “Back Door” på “Medusa” och “A Day och Stumble and Fall” på “Clan of Xymox” så hjärtskärande och episka.
“The Climate Changed” och “I Close My Eyes” är förstklassig depprock. Musik helt i klass med The Cures Pär Lagerkvistdystra “Disintegration” och inget man ska lyssna på i samband med en skilsmässa eller stor förlust.
Clan of Xymox får till och med till en del finstämd pop, på till exempel “I’ll Let You Go”. Det är givetvis på Xymox-vis och ingenting vem som helst kanske skulle acceptera som pop, särskilt inte med tanke på den vemodiga extraminuten, men det är ändå en strimma solljus mitt i det annars kompakta midvintermörkret. Lite på samma sätt som The Cure på “Wish” skapar en känsla av solsken efter regn med spår som “High” och “Friday, I’m in Love”, i en annars Becketskt slutspelstablå av mörka melodier.
Tyvärr så fattas det några riktigt starka låtar för att ge “Matters of Mind, Body and Soul” ett riktigt högt betyg. Jag hade velat ha något som en rak rivig “Stranger” eller en “Blind Hearts”, den sista från tiden de skulle bli lättsammare och bytte skivbolag och bara kallade sig Xymox. Som det är nu lägger sig albumet jämsides med Henric de la Cours vackra 10-talsskivor och blir tillsammans med dem en av decenniets hittills bästa depprockalbum.
Bästa spår: “I’ll Let You Go”, “I Close My Eyes” och “The Climate Changed”
Tracklist
01. Once in a Blue Moon (06:43)
02. She is Falling in Love (05:43)
03. The Climate Changed (06:20)
04. Hector (02:00)
05. I Close My Eyes (06:54)
06. Hand in Glove (06:31)
07. Your Own Way (04:41)
08. Love’s On Diet (04:38)
09. I’ll Let You Go (05:15)
10. Months Ago (04:33)
11. Kiss and Tell (05:31)
12. Chinese Whispers (05:40)
