Subscribe via: RSS

Social Ambitions – “Hunger”

Posted on 10 August 2013

Social Ambitions – “Hunger”
Format: (Album) CD, Digital
Skivbolag: Electric Fantastic Sound
Releasedatum: 10 juni 2013
Genre: electropopsynthpop
Master: Brian Hazard
Bandmedlemmar: Anders Karlsson, Mikael Aborelius
Land: Sverige
Recensent: Erik Uppenberg
Köp: TBA

Mindre polerat och mycket mer varierat

Svenska duon Social Ambitions debuterade med några trespårs singlar runt 2007–2008. Där bjöds en rad hittiga melodier – min favorit är låten ”Distance” – men med ett ofta anonymt sound. Ett synthpopband bland andra i den mer traditionella skolan.

Sångaren Anders Karlsson, ej att förväxla med sin namne i den hårdare bodydansorkestern The Pain Machinery, är en karismatisk scenpersonlighet och live förmådde gruppen att lyfta materialet. På skiva (eller, snarare, fil) kändes det enahanda i längden.

Debutalbumet ”Almost Gone” kom 2010 och i sommar släpptes andra fullängdaren ”Hunger” – för första gången även i en fysisk utgåva. Social Ambitions har utvecklats och står i dag står för en mindre polerad och betydligt mer varierad upplevelse, inte bara på grund av att de nu släpper låtar både på svenska och engelska.

Ljudmässigt har gruppen rört sig från sin 90-talsdoftande synthpop mot ett modernare och (mestadels i god mening) spretigare electropopsound, som vi känner det sedan tidigt 2000-tal. Skillnaden är märkbar till och med i jämförelse med EP:n ”Anticipation”, som kom så sent som förra året.

Jag hör i dag fler ekon av New Order än Depeche Mode. Inledande ”Berget” känns som tidiga New Order, till exempel ”Temptation”. ”Boulevard of Hope” och ”Hate is a Bottomless Pit” påminner om svenska band i samma anda: Gentle Touch, Embassy och Ljusår. Social Ambitions på svenska för däremot mina tankar till Mauro Scocco, som i ”Hotet”, ”Feber” och förstasingeln ”Skrämselhicka”.

Möjligen kan man tycka att albumet spretar för mycket. Vad är egentligen Social Ambitions eget sound? Jag föredrar ändå variationen på ”Hunger” och viljan att söka sig vidare jämfört med det mer sammanhållna men också mer formelbundna synthpopljudbilden på tidigare Social Ambitions-släpp.

Mina personliga favoriter är snabba låtar som poplåten ”We’re Alone” och monotont smattrande electrorökaren ”Yoni Berlin”, medan jag har svårare att ta till mig albumets lugnare låtar som den avslutande trojkan ”Bits and Pieces”, ”Skrämselhicka” och ”Hotet”.

Få kommer att gilla allt, men gillar du synthpop och electropop kommer du att hitta guldkorn utifrån din egen smak på ”Hunger”.

Tracklist

01. Berget (04:00)
02.
Boulevard of Hope (03:32)
03.
Feber (04:36)
04.
Hate is a Bottomless Pit (04:16)
05.
We’re Alone (03:43)
06.
Yoni Berlin (05:18)
07.
Herzshlagen (04:30)
08.
Bits and Pieces (05:18)
09.
Skrämselhicka (05:01)
10.
Hotet (03:38)
Share Button

Comments are closed.