Format: (Album) CD, Digital, LP
Skivbolag: Metropolis Records
Releasedatum: 28 maj 2013
Genre: Industrial, Electro
Mix: Ken Marshall
Master: Ken Marshall
Bandmedlemmar: Kevin Cromptom, Kevin Ogilvie, Mark Walk, Justin Bennet
Land: Kanada
Recensent: Niklas Hurtig

Skinny Puppys nya album förvaltar synthvärldens tyngsta arv med bravur

Skinny Puppy är tillbaka med nyaste studioalbumet “Weapon” endast ett och ett halvt år efter förra släppet “hanDover”. Det albumet vart dock kraftigt försenat p.g.a. strul med gruppens förra skivbolag SPV och grundmaterialet hade varit klart en lång tid innan det. Personligen har jag lyssnat på Skinny Puppy i ca fem år och mitt kunnande om denna grupp är inte i närheten av vissa andra skribenters här på Elektroskull. Det jag dock kan bidra med i en recension som denna är att försöka förklara vad jag får ut av “Weapon”, som en liten bit i det gigantiska musikaliska pussel som fortsatt läggs varje dag i mitt huvud.

“Weapon” startar med “wornin'” som med elektro-trip-hoppiga synthar blandat med C64-inslag ger ett intryck som direkt länkar ihop med föregående album. Det man slås av redan från början är att Kevin Ogilvie, även kallad Ohgrs röst låter argarare och mörkare än på de senaste årens kreationer. Musiken i sig har dock inte genomgått samma förändring som sången.

Andra spåret “Illisit” är ett av albumets höjdpunkter där Ohgrs distade röst basunerar ut spårets budskap “This is a criminal age”. Texten om hur vanligt folk anses vara brottslingar i en polisstat påminner om ett av gruppens mest minnesvärda lånade citat: “The police used to watch over the people, now they’re watching the people”. Tredje spåret “Salvo” har bakgrundssynthar som låter väldigt lika de i klassikern “Smothered Hope”.

“Solvent” är en remake på spåret med samma namn från minialbumet “Remission” från 1984. Spåret är uppdaterat till 2013 års sound med samma tunga trummor och Ohgrs röst som är lika mörk och lidande som för nästan 30 år sedan. Det man kan sakna är att basgången är tunnare än 80- och 90-talets tunga Industrial-trummor som lät fantastiska. Resultatet överglänser dock originalet.

Avslutande “Terminal” – icke inräknat det dolda spåret “Overdose” på samma CD-spår – börjar nästan identiskt som en av Skinny Puppys bästa låtar: “Worlock” från albumet “Rabies”. Denna är dock en el-orgel-ljudande ambient historia med twistad sång och mässande röster i bakgrunden. Ett mycket speciellt verk som på sitt egna sätt är det intressantaste på hela albumet.

Skinny Puppy har ofta väldigt komprimerade låtar. Snitt-tiden för spåren landar runt fyra minuter vilket bör anses vara ett par minuter kortare än genregenomsnittet. Det finns med andra ord ingen plats för stämningsfulla intron eller långdragna experimentella avsnitt.

Gruppen har ett av de tyngsta arven att förvalta i synthvärlden. Jag har inte fått ut något minnesvärt från deras tre studioalbum på 2000-talet innan “Weapon”. Kanske har jag bara inte lyssnat tillräckligt mycket på dem, vilket i det fallet är mitt eget fel. Men med det resonemanget så har de flesta fans inte lyssnat tillräckligt mycket på dessa album då responsen och kritiken varit halvljummen. Och i all ärlighet, hur skulle en publik anse att en livespelning med material från “Greater Wrong of the Right” fram till “Weapon” vara till skillnad mot motsvarande fyra senaste album från t.ex. Front Line Assembly eller varför inte Skinny Puppys fyra första album..?

Den stora bristen på “Weapon” är att det tyngsta spåret är en remake på ett nästan tre decennier gammalt alster. Albumet är oavsett detta ett steg i rätt riktning i min mening och är bättre än föregångaren även om det inte visar sig i betyget.

Tracklist

1. wornin’ (4:42)
2. illisit (3:58)
3. saLvo (3:46)
4. gLowbeL (3:15)
5. solvent (4:37)
6. paragUn (4:53)
7. survivalisto (4:51)
8. tsudanama (5:53)
9. Plasticage (3:13)
10. terminal (5:00)
11. Overdose (2:10)