
Format: (Album), CD (digipak), Digital
Skivbolag: Amp Music
Releasedatum: 11 februari 2013
Genre: Electrorock, Minimal wave
Bandmedlemmar: Henrik Jonback, Henrik Korpi, Peter Ågren, Tommy Spaanheden
Land: Sverige
Recensent: Erik Uppenberg
Köp: TBA
Slickad dansvänlig electrorock från Värmlandsskogen
The Amplifetes utgörs av fyra svenska herrar med karriärer som producenter och låtskrivare åt storstjärnor som Madonna, Britney Spears, Kelis och Kylie Minogue. Precis som killarna i Miike Snow blev de dock sugna på att skapa något eget och mer alternativt.
Det första, självbetitlade albumet kom 2010. Det skapades på distans, medlemmarna skickade ljudfiler mellan varandra. Två av gruppmedlemmarna hade inte ens träffats innan skivan var klar. Denna gång har kvartetten skrivit musiken tillsammans i Värmlandsskogarna, på enbart analoga synthar och ett mixerbord med anor: det har tillhört Pink Floyd och använts av Joy Division för att mixa ”Closer” (1980).
Ja, det låter snarlikt en hipstersketch från tv-serien ”Portlandia”, och en viss prettovarning präglar projektet. Trångsynthare göre sig kanske inte besvär; här heter hjältarna snarare Electric Light Orchestra än Kraftwerk. Men gillar du grupper som Empire of the Sun, MGMT, Simian, Justice, kanske The Embassy, ja då är The Amplifetes väl värda att lyssna på.
Det här är genomgående snygg, dansvänlig elektronisk pop som sätter sig, från inledande electrorockiga dängan ”Where is the Light”, via popsingeln ”You/Me/Evolution” som kontrasterar en söt vers med röjig refräng, till avslutande Beatles-pastischen ”This Can’t Be It”.
Enda invändningen är att det blir lite för slickat och radiovänligt som helhet. Det känns som om de oavsiktliga skevheter som blåser liv i riktigt bra independentmusik saknas, just för att det är sådana proffs som ligger bakom.