Subscribe via: RSS

Exklusiv videopremiär: Tråd

Posted on 26 April 2013

Exklusiv videopremiär: Tråd

Efter att ha gjort en bejublad spelning på elektrofestivalen Art’s Birthday Party i Stockholm den 13 januari, så är nu Tråd – som består av Niklas Swanberg och Frank Wagnerius, redo att presentera minialbumet “Thunder Vowels”.

I samband med detta ger man även låten “Rachid” med tillhörande musikvideo. (se nedan).

Som Sveriges enda basvibrationsdesigner har Niklas Swanberg tidigare arbetat med produktioner för döva, bl.a. dansföreställningen Vibragera, (Cullbergbaletten/ Riksteatern). Med en djup kärlek för både sub-bas och klassisk TV-spelsmusik så försökte Niklas hitta ett sätt att kombinera de två, och idén om Tråd föddes.

Tråd gör analog elektro med livetrummor och sång via 70-talseffekten Talk Box. De första små verken från Tråd kom 2011. Korta, minimalistiskt animerade filmer ljudlades med skorrande bas och 8-bitsmusik som las upp på YouTube. Våren 2012 framförde han delar av projektet live på Turteatern som förband till Hans Appelqvist. Efter det föddes idén om att ta Tråd vidare i en ny, tyngre, liveinriktad form.

Sommaren 2012 värvades stonerrocktrummisen Frank Wagnerius in i Tråd, och efter en sommars experimenterande hade de skapat en helt unik ljudvärld där tungt komprimerade elektroniska trummor spelas live på digitala D-Drums (ett instrument oftast använt i dansband). Sångmelodierna sjungs med effekten Talk Box (ljudeffekt för robotsång, populärt i 70-talsfunk), och musiken består av lager på lager av snabba syntslingor (oftast använt i äldre dataspel).

“Thunder Vowels” som är mastrad av Mats “Limpan” Lindfors i Cutting Room i Stockholm släpps digitalt och på vinyl den 12 juni via det egna skivbolaget San Rec Co.

Share Button

3 Responses to “Exklusiv videopremiär: Tråd”

  1. Jens says:

    Minialbumet blir något att verkligen se fram emot. Fantastisk låt!

  2. Marina says:

    Enormt vacker video och låt!

  3. Knut Kragballe says:

    Detta är gruvligt bra. Först tyckte jag att videokvaliteten var fånigt låg, men det dröjde inte länge innan jag insåg att det inte spelar någon roll, när innehållet ändå skapar en massa konstiga scenarion och känslor i ens huvud. Om något bevisar Rachid snarast att “bra” produktion vanligen används för att få skitmusik lyssningsbar. Det behövs lyckligtvis inte här.

    Det här är musikalisk innovation när den är som bäst. Ett litet guldkorn i en rymd av skräp.