Format: CD, Digital
Skivbolag: SPV (Synthetic Symphony)
Releasedatum: 28 oktober 2011

Genre: Electronic

8/10

Den som väntar på något gott..

Oktober 2009 var ursprungsrelease för detta album och strul med bolaget SPV har gjort att vi fått vänta hela två år på den här plattan. Om väntan har varit lång så ledde det i alla fall till något bra. Bandet gav sig ut på turnén “In Solvent See” (döpt efter
strulet med skivbolaget) och undertecknad fick inte bara se sitt favoritband första gången utan hela tre gånger. Först på festival i Waregem, Belgien och sedan två gånger i Stockholm. För det får jag vara evigt tacksam till SPV! Jag fick också möjligheten att göra två separata intervjuer med Cevin Key och Nivek Ogre, som båda var väldigt trevliga och av tidigare osämja dessa två herrar emellan märktes ingenting. Jag är dock tämligen övertygad om att samarbetet idag ligger på en affärsmässig nivå snarare än vänskaplig. Men så länge de fortsätter att samarbeta, släppa plattor och turnera är det nog i och för sig ingen som bryr sig om vilket.

För att återgå kort till historiens början så träffades Cevin Key och Nivek Ogre på ett fest i början på 80-talet där deras gemensamma intresse för skräckfilmer blev början till det legendariska samarbetet. Medan de flesta band som startade under 80 talet gick att genrebestämma så var Skinny Puppy på den tiden alltid i sin egen genre. Harsch EBM eller Industrial var några av försöken att kalla deras musik något men oavsett vad man kallade det så var det alltid hårdare, mörkare och mer komplicerat än all annan musik.

Det blev också en sport i att försöka känna igen alla samplingar från diverse skräckfilmer som de fullkomligt öste ut i låtarna. En del från mer kända filmer men det mesta från väldigt obskyra b-skräckisar. Dessa är ganska enkla att finna på Internet idag men på den tiden var det bara ett genuint och nördigt forskande inom skräck som gjorde att man plockade replikerna/ljuden/skriken. Som exempel kan nämnas första gången jag såg Texas Chainsaw Massacre II och ut från den kopierade VHS’en ljuder “They live on fear, they live on fear” vilket gav mig kalla kårar över hela ryggraden. Detta hade Skinny Puppy samplat till “Shadown Cast” från albumet “Cleanse Fold and Manipulate”. Samma känsla infann sig när jag såg “Fearless Vampire Killers”, “The House by the Cemetary”, “Scanners” samt en bunt andra filmer.

Det jag försöker säga med det ovan tramsiga sentimentalpratet är att det på samma gång är svårt, hedrande och överväldigande att recensera Skinny Puppy på grund av allt som ligger i bagaget. Det jag också vill säga är att det inte är något vanligt band detta handlar om utan ett band som varit mina hjältar sedan andra halvan av åttiotalet. (fortsättning nedan)

Det skall påpekas att ett par lyssningar inte kommer ge någon bra uppfattning om hur det låter. Det är också svårt att försöka bilda sig en uppfattning på bara ett par veckor för att få ut denna recension. Ta den förra plattan “Mythmaker” som ett exempel; Den låter mycket bättre idag än vad den gjorde när jag lyssnade som mest på den runt dess releasedatum för fyra år sedan. Med det sagt så låter plattan mycket bättre efter tolv lyssningar än den gjorde efter fem.

Direkt i plattans öppningsspår “Ovirt” blir man förflyttad tillbaka till 1984. Synthslingan tar lyssnaren omedelbart tillbaka till “Back & Forth”-demon. Även Ogres textrapande påminner inte så lite om samma period. Jämför till exempel med “Glass Houses” från “Remission”. Kan knappast börja bättre men vad vore väl bandet utan en helt ny giv på en ny platta? Övriga spår är absolut inte lika nostalgiska men däremot väldigt vemodiga. Inledande fyra låtar har alla en stor portion av melankoli vilket även gäller för efterföljande “Gambatte”, som är vemodig trots ett högre tempo. Jag gillar även att Ogres röst är mer distad här än på tidigare recenserad soloplatta och de första fem spåren håller alla hög klass.

Andra delen av plattan är spretigare. “Icktums” är låten med mest driv i och vidare en given favorit som troligen är den låt som lättast fastnar. “Point” är en ganska plottrig historia och imponerar inte nämnvärt. “Brownstone” hade jag ganska svårt för i början men den har växt massor med antalet lyssningar. En historieberättelse som leder tankarna till något märkligt teaterstycke och med en helt förvriden Ogre, direkt hämtad från mentalsjukhuset. Tänk anonyma personer på TV – när de berättar någon historia om hur likdelarna systematiskt plastades in. “Vyrisus” är även den en ganska mörk historia som växlar i tempo. En skräckliknande känsla infinner sig. “Village” tillhör de hårdare låtarna på plattan men efter många lyssningar känns den lite väl enformig och får lov att hamna på gränsen till skamvrån. Avslutande “Noisex” tycker jag tyvärr inte har på denna platta att göra alls, den passar bättre hemma i Cevin Keys sidoprojekt “Download”, för att ge er en känsla för hur det låter. Nästintill instrumentalt med breakbeats och diverse ljudbajs.

Om jag skall säga något om Ogres texter som alltid varit väldigt komplexa, träffande och kritiska mot allt från plågsamma djurförsök till miljöförstöring så rör det sig denna gång i stort om finansiella organisationer, politisk impotens och om oss människor som lämnar över våra liv till dessa organisationer och politiker. Därav plattans namn.

Det som ändå imponerar mest är att Ogre och Key inte bara lyckas skapa fantastisk musik fortfarande utan även att de släpper album som inte följer någon som helst mall från tidigare alster. “Handover” kommer näppe att revolutionera synthvärlden men det är likväl ett förbannat bra album. De album jag varit besviken på när det gäller Skinny Puppy var när “The Process” efter lång väntan dök upp 1996, efter att Ogre lämnat bandet och detta då skulle bli deras sista album. “The Greater Wrong of the Right” från 2004 var återföreningsplattan och den var i mina ögon något bättre än föregångaren, även om inte den heller höll för hårda syner i sina sömmar. Med “Mythmaker” och “Handover” kan jag tryggt säga att framtiden fortfarande ser väldigt ljus ut för Skinny Puppy och jag håller alla tummar jag kan för att samarbetet dem emellan skall ta mig ända in i pensionsåldern.

// Thobias Wollhed, Elektroskull – Synthportalen

Tracklist

1. Ovirt  4:51
2. Cullorblind  5:48
3. Wavy  4:34
4. Ashas  3:30
5. Gambatte  3:25
6. Icktums  5:16
7. Point  3:38
8. Brownstone  3:28
9. Vyrisus  4:07
10. Village  4:09
11. Noisex  7:18