
Format: CD / Download
Skivbolag: Dream Box Records
Releasedatum: 13 maj 2011
Genre: Electropop
3/10
Autotunat sömnpiller trots pumpande Friskis-tempo
Det här var inte vidare roligt. Tio spår med hyperkommersiellt Friskis & Svettis-eurotechnosound (nåja, inte lika mycket bas) i ömsom pumpande, ömsom lunkande tempo.
Västeråstrion Ingeborg Fors-Karlsson, Nicklas Wennersten och Johan Renbäck spelar förvisso pop av elektroniskt slag, så långt är jag med. Särskilt mycket retro är det dock inte fråga om, om man inte anser att kraftigt autotunad sång är något slags 00-talsnostalgi. Det må vara hänt att använda det greppet på några låtar, men tio låtar i rad blir sövande likartat. Det döljer melodierna
snarare än att lyfta fram dem. I mina öron skär det sig också med texterna, som ofta handlar om brusten eller olycklig kärlek. Det finns ett vemod där, som gärna hade fått bryta igenom i musiken också.
Några undantag finns det. Inledande ”Dance to (Pop Electronique)” är en stark dansgolvsdänga. Och i en annan musikalisk inramning hade det kunnat bli något stort av till exempel duetten ”I Can Hear Your Footsteps”. Här blir låten bara ett något mindre enahanda inslag i en rad lätt förväxlade låtar.
// Erik Uppenberg – ElektroSkull – Synthportalen
Tracklist
- Dance To (Pop Electronique)
- Day After Day After Day
- Perfect Stranger
- Hold On To Your Memories
- Where Do We Go
- Put Your Lovin’ Arms Around Me
- I Can Hear Your Footsteps
- Psychoanalysis
- Did I Loose You
- Emotional Wars
Detta kan vara det sämsta bandnamnet och fulaste omslaget någonsin…
Tycker hela paketet skriker dansband som försöker vara exklusiva a la late 80´s. så där charmtöntigt som man liksom ler lite medlidsamt mot. Som om ullared skulle göra synthpop..typ…
:-D
Jag var tvungen att smyglyssna lite på detta album och dra åt helvete vad dåligt det är. Jag kan inte sluta skratta och har ont i magen. Bandnamnet, det fruktansvärda omslaget, den sågande recensionen, kommentarerna…och MUSIKEN – hahaha. Jag trodde inte ens det var möjligt att göra så kass musik om man verkligen gör ett seriöst försök. Lägg ner nu! Eller vänta, fortsätt förresten, det här piggade upp mitt annars så tråkiga liv.
Nu har jag samlat mig lite. Jag ändrar mig, recensionen var faktiskt inte sågande. Erik uttrycker sig väldigt diplomatisk och måste ansträngt sig som fan för att inte skriva ner albumet ännu mer. En eloge att han faktiskt försöker hitta ljuspunkter.