
Format: CD / Digital download
Skivbolag: Artofact Records
Releasedatum: Ute nu!
9/10
En suggestiv, krypande berättelse i tolv kapitel.
Det kryper verkligen om hela Dead When I Found Her‘s debutalbum. Michael Arthur Holloway sitter i Portland på andra sidan Atlanten och lyckas med något som få andra gjort sedan tre killar från Vancouver, Kanada bildade ett välbekant band under början av 80-talet. På den tiden var det naturligtvis Skinny Puppy det handlade om. Nu kan det vara dags igen.
Holloway slår sig inte fram i sin debut. Det är inga stora hits, inga bombastiska refränger eller catchiga synthslingor. Likväl så kryper hans musik under skinnet. Det är inte många som har lyckats kopiera åttiotalets industriscen så bra som Dead When I Found Her och ta det vidare in i 2000-talet.
Det första som slår en är att hela “Harm’s Way” är som en berättelse, en komposition uppdelad på tolv kapitel. Suggestiva och ryckiga toner blandas med samplingar som smälter in läskigt bra, som om de var gjorda för att Holloway 2010 skulle bygga ett halvt album kring dem. Introt “Curtains” klingar och samtalar sig fram. Multipla toner och instrument som smälter samman likt ett pussel. Allt andas ett lite mjukare och polerat Skinny Puppy med en modern touch. Modern på ett bra sätt.
Egentligen är “Harm’s Way” inte lätt att beskriva, det är något man måste lyssna på själv. Kanske ett älska- eller hata-album. Kopplingen till Skinny Puppy borde ju få många intresserade, jag önskar bara att de skulle ta efter Skinny Puppys framträdanden också – men det är kanske att önska lite för mycket. Man skulle kunna argumentera mot att för mycket av skivan låter för lika, för det gör den. Jag skulle snarare kalla albumet för en dryg es industrikonst uppdelad i olika tavlor.
Eftersom allt handlar om Facebook nu för tiden tänkte jag nämna att i skrivandes stund har Dead When I Found Her 255 gilla-markeringar. Jag skulle inte bli förvånad om de mångdubblades närmaste tiden.
Kom ihåg var du läste det först.
Tracklist:
- Curtains
- Painkiller Suite
- Fixer Fixed
- Second Sight
- Phantoms
- Fortune’s Few
- The Proof
- Lost House
- Stitches
- Subject Reject
- Useless Children
- Taking Shelter
// Joakim Holfve, ElektroSkull – Synthportalen
4 Responses to “Dead When I found Her – “Harm’s Way””
Trackbacks/Pingbacks
[…] Dead When I Found Her’s debutalbum “Harm’s Way” rullar fortfarande frekvent och jag upptäcker nya detaljer på albumet hela tiden. Nya norska EBM-duon i Kant Kino presenterade också ett starkt första album via Alfa Matrix som jag har spelat mycket (“We Are Kant Kino – You Are Not”). Svenska synthpopstrion Joy Serene är förvisso ej några nykomlingar, men deras självtitulerade debutalbum är ett av årets absolut starkaste i genren! […]
[…] OBS! Missa inte Joakims recension av albumet här. […]
[…] att ha överraskat stora delar av scenen med det starka debutalbumet “Harm’s Way”, som släpptes för två år sedan, så är nu den Portlandbaserade Michael Arthur Halloway redo […]
[…] Det hyllades nästan unisont och så även här på Elektroskull. Vår recensent Joakim Holfve gav albumet nio av tio i betyg och flera av oss skribenter passade i sin tur på att hylla albumet lite extra i våra […]